stolenmoments - Min väg till ett bättre liv

Not gonna need you if I fall

2012-10-18 @ 00:13:11

Eller?

Massa vänner, kärlek och omtanke.

Men ingen vård, ingen hjälp, där står jag ensam.

Allt är så tragiskt, ingen vill eller kan hjlpa mig just nu.

Hjälplösa och hjälplös.

Borttappad i en mörk gränd

letar dom efter något dom aldrig kommer finna.

Hetsen har ersatt en nattlig demon

ersatt något annat inte bra

men fettet på min kropp går åt till att leva på.

Men vill inte behålla.

öppnngen är inte långt bort

men kampen finns kvar, jag mot dom.

Karriären går uppåt

dock känns det som om mitt namn

inte passar i tidningen

fast de har jag aldrig tyckt

och historiska ögonblick har skett

och bildat komande stjärnor

kanske lyser de upp min kväll

kanske gör de att de där äckliga stannar

i magen, där de ska va.

Fy tusan va trött jag är

sliten

Permalink Dagens Kommentarer (3) Trackbacks ()

Kommentarer

Postat av: Eriiza

Vad gör dig glad i hur jag uttrycker mig? =)
Fy fan, psykvård, och akuten som förstår att man tillhör
psykiatrin är OFTAST (inte alla) jävliga och oförskämda!
Förstår inte hur sådant skall kunna ske gång på
gång, på gång, på gång..

2012-11-03 @ 23:19:19
URL: http://eriiza.webblogg.se/

Postat av: Elin

Haha ja, är väl tur att man inte är ensam om dessa spöken och detta kaos.

Äter också 200*3 i Seroquel. Har haft det i fyra år snart. Man blir verkligen trög och seg av dom.
Är det så mycket du ska ha eller är det så mycket du tar av dom? Märker du ingen skillnad när du inte äter full dos?

Det låter fantastiskt. Ett liv utan tabletter. Om det går. Är ju bipolär, vilket räknas som en kronisk sjukdom, men hoppas kan man alltid.

Känns verkligen bra med förlängt, skulle inte orka gå in hos Arbetsförmedlingen, samtidigt som jag ska kämpa med allt hos psykologen och med dessa pissiga sjukdomar.
Hur går det för dig nu?
kramar

Svar: Ja, varför ska huvudet spöka när omgivningen spökar tillräckligt. Allt eller inget känns det som ibland, eller dr kom min ADHD kanske fram ;) har inget direkt lagom. Just nu äter jag 200x3 seroque men tog just bort från 4st Jag kommer nog också behöva äta piller tex för adhd, men man vet ju aldrig. En dröm om ett pillerfritt liv får leva kvar. Fast först kommer drömmen om ett problem och sjukdomsfritt liv (i alla fall i den mån som "normala" människor lever i) Som sagt, jag tycker mest att man blir lite allmänt borta och seg i kolan av dom. men en vet jag inte riktigt vilka tabletter om gör vad ibland :/
Förövrigt så känns det so jag lever "samma" liv som du. Dagarna går och man försöker överleva dom utan att ångesten tar död på dagen. Dock har jag massa vänner och massa intressen som förgyller dagen. Trotts de, lever en fasad både inuti och utanpå. Alla de grejer och roliga saker jag gör, gör jag för att jag just SKA ÖVERLEVA. Hade inte legat inne på 1år nu i nov men för et par veckor sedan hamnade jag på LPT i en annan kommun. Fick komma till min kommun men stanna ändast en natt. Så kämpar för att inte bli inlagd. Men det tror jag inte dom läger in mig nu. Kämpar mot svält/hets och självskador och jag måste klara de.

Du Elin, tänk vad vi ska få gå igenom........ :/
Vill bara att du ska vara lycklig ju! (fast att jag bara känner blogg elin och inte läst på väldigt länge) "Vi har rätt till ett värdigt liv"

Kram på dig

Minna

2012-11-08 @ 15:39:33
URL: http://www.uturanorexin.blogg.se

Postat av: Elin

Där har du rätt. Det är väldigt mycket som strular för oss. Om jag bara kunde säga att verklighetssöket var värst, det hade varit lättast att göra ågot åt, men spöket inuti är hundra gånger värre. Jag slipper ju ADHD i alla fall, är tacksam för det, det räcker med sjukdomar det jag har menar jag.
som du säger, man håller hellre en overklig dröm vid liv än inte ha någon dröm alls. Mål, förhoppningar, drömmar. Ett liv med friska problem vore så mycket "bättre" (hoppas du tolkar det där rätt).

Usch ja, Seroquel degar till hjärnan, särskilt om man åt så många som du gjort, jag har bara ätit fyra tidigare, men nu är det tre.

Precis så. Dagarna går, man får satsa på att överleva den, det är jobbigt nog.
Varför LPT i en annan kommun? Brukar de inte bara skriva LPT på den där gula lappen och skicka en med polisbil? Det är svårt nog, kämpa för att inte bli inlagd. Efter ett tag gör sjukhus en inte bättre, förhoppningsvis blir man inte sämre av att vara där, men för överlevnads skull kan det ibland vara bra av att vara inlagd, men så länge som du varit inlagd, och jag med för den delen, för det var alldeles för länge det också, börjar det ge motsatt effekt.

Gah denna förbannade mask vi har. Dumma fasad. Som du säger gör man, man ränner runt, träffar folk, åker, skrattar, äter, går på bio, men inuti gör det fortfarande ont.

Det också, tänk vad vi kommer få kämpa med, men tänk också på vad vi redan tagit oss igenom. Ett långt helvete, många års kamp.
kramar

2012-11-09 @ 10:50:00
URL: http://www.uturanorexin.blogg.se