Not gonna need you if I fall
2012-10-18 @ 00:13:11
Eller?
Massa vänner, kärlek och omtanke.
Men ingen vård, ingen hjälp, där står jag ensam.
Allt är så tragiskt, ingen vill eller kan hjlpa mig just nu.
Hjälplösa och hjälplös.
Borttappad i en mörk gränd
letar dom efter något dom aldrig kommer finna.
Hetsen har ersatt en nattlig demon
ersatt något annat inte bra
men fettet på min kropp går åt till att leva på.
Men vill inte behålla.
öppnngen är inte långt bort
men kampen finns kvar, jag mot dom.
Karriären går uppåt
dock känns det som om mitt namn
inte passar i tidningen
fast de har jag aldrig tyckt
och historiska ögonblick har skett
och bildat komande stjärnor
kanske lyser de upp min kväll
kanske gör de att de där äckliga stannar
i magen, där de ska va.
Fy tusan va trött jag är
sliten
Permalink Dagens Kommentarer (3) Trackbacks ()
ojoj hej!
2012-10-02 @ 02:52:46
Ännu en gång... JAG ÄR HÄR!
Dock vet jag inte om jag är i mina sinnes fulla bruk.
Men antar att min natt medicin redan gått ur kroppen för ett par timmar sedan.
Ändå låg jag i sängen och va nära på att somna.
Men istället efter ett tag tog matmånstret vid och det blev massa hets.
Ja det där med mat är en ständig kamp.
Och för att inte va triggande så är detta verkligen ett rent helvete om inte mer.
Jag har massa problem, så som hämska människor runt om mig.
Perversa idioter som är fullkomligt... Ja, vidriga!
Men faktiskt, mathelvetet är kanske inte exakt lika jobbigt men väldigt nära.
Mina svält/hets (ana/mia) perioder tär nått extremt på min kropp.
Jag trodde inte innan att jag va en ana/mia eller fel ordval eller kanske rätt?
Jag VA en ana/mia för där är jag inte idag.
Idag har jag mer insikt i att maten fortfarande är ett hjälpmedel att dölja eller bota/döva de resterande problemen.
Vilket inte går någe bra.
Livet är fortfarande kaos om inte mer just nu.
Men jag har inte varit inlåst sen jul förra året vilket har varit extremt skönt men också ett fruktansvert slit eftersom hot om inläggning är ett bra knep från psyks sida.
Okej, har egentligen massa att få ur mig men är nog inte rätt tid på dygnet för de.
åter igen så tänker jag på er där ute och hoppas ni kämpar lika mycket som jag.
Massa tusen kramar på er <3