Bra personal
2011-05-31 @ 22:09:18
För mig har personalen stor betydelse för mitt mående.
Förmiddagens personal va lite sisådär. Det va mycket vikarie och då kan det lätt bli lite rörigt. Tur att jag va borta mellan 13-17 och fick andas lite frisk luft med mammsen. Känner mig bara grymt instängd när jag ändast får vistas ute med personal och mamma. Jag får inte äns gå från bilen och upp till avd själv utan mamma måste följa mig upp till dörren och lämna över mig.´
På kvällen är dom 3personal och idag va 2st vikarie och en ordinarie. Men vikarierna som va är typ dom bästa och den ordinarie va från mitt vårdlag så det va super.
Jag och E gjorde upp en veckoplan. Det är lite svårt när man inte riktigt vet om man får gå ut eller inte vad man ska kunna planera in. Det finns jätte mycket jag skulle kunna göra om jag fick vara själv. Typ som att ut och gå, stan, kompisar, åka till lägenheten, till mamma m.m. Men nu är allt så begränsat.
Behandlingsenheten va sådär. Va där igår och ska dit i morgon och på fredag också. Så är endast där ifrån på Torsdag. Det känns lite dubbelt när jag är på avd med B-enheten också! Men men det är dom som bestämmer!
Shit vad trött jag är. Tror jag kommer sova ganska okej i natt
Håll tummarna ;)
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (0) Trackbacks ()
Ej ut
2011-05-31 @ 09:47:32
Vädret ute skriker efter mig.
Och bara för ett man inte får gå ut vill man ut extra mycket. :(
Det har varit mycket diskussioner om min medicinering, hur vi ska lösa detta. Eftersom jag gång på gång har intoxigerat. Men vi tror vi kanske har kommit på en lösning. Inte angående intoxerna men mer att jag inte ska ha tillgång till tabletter. Så just nu har jag inte så mycket och det är ju faktiskt mitt eget fel. Men jag tror heller inte att man kan medicinera bort och lösa problem. Så just nu står jag bara på Cymbalta, Seroquel och Theralen. För Zyprexan tyckte jag inte funkade för mig.
Ska till behandlingsenheten sen, så personal kommer och hämtar mig efter lunch för de äter jag på avd.
Sen får vi se vad som händer. Mamma kommer nog en sväng och jag får åka iväg med henne så hoppas hon kan ta mig här ifrån en stund.
Och nu är pappren skickade till Komunen om boendestöd.
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (0) Trackbacks ()
Känner mig grillad
2011-05-30 @ 20:04:08
Mitt huvud kokar över.
Dagen har varit riktigt intensiv. Och med dålig sömn på de kan jag tala om att jag är riktigt trött nu. Hoppas bara att det inte går över i övertrötthet då jag blir speedad istället. Det blir så jobbigt att varva ner då och det kan ta tid.
Ja, 3möten har det varit och mamma har varit med på alla. Men jag kan faktiskt tala om att det har gått bättre än förväntat. Jag va riktigt nervös innan och trodde dom skulle skälla ut mig totalt, men faktiskt blev det lite tvärt om och nu börjar det faktiskt hända saker.
Sorgligt egentligen att man ska behöva ta intox för att få folk runt om att fatta att jag faktiskt menar allvar och vill tas på allvar också.
Faktum är den att jag kanske är märkt för livet på alla sätt som går känns det som. Både utanpå och innuti. Och det är inte bara min psykiska hälsa som blivit märkt utan även min fysiska. Jag frågade en ssk om 2panodil innan för att mitt huvud håller på att koka över. Jag ska kolla om det går bra sa hon, okej sa jag. Hon kom tillbaka senare och sa att hon ville prata med mig. Mina levervärden va förhöjda efter förra intoxen. Så hon sa att jag nog inte borde ta några värktabletter om det inte va absolut kris. Och nej, jag tog inga.
Jag vet inte hur länge jag kommer få stanna. Jag vet bara att dom inte vill att jag ska komma hem innan jag är i balans och troligtvis kommer jag få någon form av boendestöd utöver behandlingsenheten som inte räcker. Och då ska komunen godkänna m.m. Så jag ska stanna tills det funkar hemma. Hoppas det inte tar allt för lång tid för här pallar man inte va en längre tid.
Återkommer kanske lite senare!
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (2) Trackbacks ()
Väntans tider
2011-05-30 @ 10:21:09
Gud vad tiden går långsamt.
Sitter och väntar på läkarsamtal. Det känns som om tiden står helt still.
Känner att jag mår illa efter frukosten också.
ÅÅÅÅ nervös är jag!
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (0) Trackbacks ()
Livet på psyk
2011-05-29 @ 23:09:17
I morgon är det rond...
Livet kommer aldrig att bli som man tänkt sig. Det sker mycket i mitt huvud just nu. Och man kan lungt säga att dom senaste dagarna varit mer katastrof än vad det kunnat bli. Mitt självhat är högre än någonsin.
Hamnade på akuten och på medicin med extra vak kom tillbaka till avd med extra vak och jag har hunnit bli både utskriven och inskriven på samma dag.
Jaa det är så sjukt som det låter. Många här tycker att min mamma ska anmäla eller att jag ska ta upp det till patientnämden, för de läkaren jag träffade gjorde va helt fel.
Jag kan inte gå in i ditalj för det skulle ta för lång tid, kanske kommer när jag kommer hem. Vilket fall så mår jag sjukt dåligt och jag har 2A just nu och det ör jäkla jobbigt. Men i morgon är det rond och jag får träffa min läkare och mamma ska vara med. Nervös.
Just nu har jag bara en jävla massa ångest och läkar satan tog bort alla mina mediciner och då menar jag ALLA. sÅ LYCKA TILL ATT JAG KOMMER SOMNA. Men men... gilla läget!
Det ända positiva som hänt är att jag träffat personal, en tjej i 40års åldern som satt vak hos mig som är så helt underbar. Jaa vilken människa! Tur att det finns sådana också. Jag minns inte riktigt hur hon såg ut eller så eftersom jag i stort sett va nästan medvetslös. Men när jag sen på kvällen efter på avd va ute i samlingsrummet kom hon fram och frågade om jag kom ihåg att hon suttit hos mig på natten, och när hon sa det kände jag igen henne.
Vi pratade en stund och hon sa så jäkla mycket bra saker. Jag tror till och med att jag höll henne i handen när jag låg på medicin! Jag va bara så rädd.
Nu ska jag gå och göra mig i ordning för natten i alla fall, annars blir nog personalen arg ;)
Natti natti på er och hoppas det är okej med er!
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (1) Trackbacks ()
Here we go again...
2011-05-26 @ 18:44:35
Nu ska jag vara ärlig. Trodde inte att det skulle sluta så här denna gången...
I tisdags kväll blev det lite mycket. Ja, funderade på liv och död. Tog fram rakbladen, försökte leta upp en ven i min högra arm. Skar, skar skar och kunde inte sluta. Det blev akuten, psyk akuten. Trodde bara jag skulle behövas sys sen åka hem på natten. Men icke, läkaren såg det som ett suicide försök. Vad det än va så trodde verkligen jag att jag skulle få åka hem. Så jag har haft ej ut tills nu. Då fick jag åka hem på permis för att hämta lite grejer eftersom jag inte hade ett dugg med mig. Ska duscha hemma också.
Det är ny överläkarbedömmning på måndag.
Men jag orkar inte med detta, fram och tillbaka till psyk, det funkar inte, jag vill inte ha det så!
Men kommer få lite permis i helgen och i morgon kommer kommunen hem till mig så då måste jag vara hemma!
Hinner inte läsa hur det går för er, men jag hoppas att det går lite bättre än för mig!
Massa kramar
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (2) Trackbacks ()
Ingen sömntablett
2011-05-23 @ 20:03:46
Eftersom jag va desperat över att få sova här om dagen tog jag en extra nitrazepam,
konsekvenserna får jag ta nu, jag har ingen till ikväll och enheten ville inte ge mig en till (tror att dom tror att jag sparar men så är inte fallet) jag får helt enkelt lösa det genom att åka och sova hos en vän. Brukar gå lite lättare då!
Så nu drar jag. Faktiskt känner jag mig lite duktig då jag vet att det hade gått illa ikväll annars :S
Massa kramar till er
/Minna
Permalink Dagens Kommentarer (0) Trackbacks ()
Sjukskriven
2011-05-23 @ 16:32:07
För mig är det på ett sett ett nederlag. För jag är en människa som aldrig ger upp. Jag är en envis jävel när det gäller sånt. Men efter att min läkare, behandlare, sjuksköterska och studievägledare i stort sett övertalat mig la jag mig. För jaa, egentligen säger mitt förnuft att jag inte orkar, det säger min kropp med, men nu känns det som om jag snubblar på målsnöret. Det är bara 2veckor kvar på teminen.
Men nu är beslutet taget och jag ska satsa på min hälsa, att försöka bli frisk, ett försöka att inte hamna på akuten och bli av med mina sug efter att skada mig på alla möjliga vis.
Fa, detta kommer inte bli lätt!
Men det visste jag ju redan.
/Minna
Permalink Dagens Kommentarer (2) Trackbacks ()
Och så är en till dag avklarad
2011-05-23 @ 00:14:07
Okej, nitrazepamen är bättre än både imovane och stilnoct men inte tusan får jag sova ändå. Och då tar jag ändå både atarax och Lyrika vid 20.00 sen theralen till Nitrazepamen.
Så inatt gjorde jag en tabbe. Vid 03.40 ringde jag avd för att bara prata lite eftersom det va omöjligt att somna. Sen när jag pratat med dom bestämde jag mig för att ta en Nitrazepam till för att förhoppningsvis somna. Och det gjorde jag tillslut. Bara de att jag minns inte att jag varit uppe och ätit frukost (som är ovanligt) och att jag sen gått och lagt mig igen, pratat i telefon, fått sms m.m. Sen sov jag till kl:14.00 och känt mig dåsig hela dagen! Inte okej!
Så aldrig mer 2st i alla fall inte ta den sista vis 04.30 det va nog lite sent, det är ju då jag brukar vakna! hehe men jag va desperat att få sova!
Mamma blev orolig och trodde jag tagit en överdos när jag sluddrade i telefonen!
Så hon har ringt hela dagen!
Aja, nu ska jag väl försöka gå och göra mig i ordning inför natten i alla fall och hoppas på att jag somnar innan 02.00 i natt. Det skulle va bra! :)
Kram på er!
/Minna
Permalink Dagens Kommentarer (1) Trackbacks ()
Ett försök till liv
2011-05-21 @ 23:54:49
Det är en daglig kamp mellan mig livet och döden.
Men en sak vet jag, jag vet att friskheten skulle göra livet lättare.
Men vägen dit är lång och många gånger på vägen har jag mer än funderat på att lämna in flaggan en gång för alla. Jag är härmed "känd" på akuten som tjejen som gör allt för att dö. Jag vill inte vara den tjejen som dom säger -jaha nu kommer hon igen.
Det är en kvinna, närmare 60år som jobbar natt. Förbaskat bra en, men i början gillade jag henne inte. Hon va för hård och känslokall. Men efter att hon följt med mig till akuten förändrades både hennes och mitt sett till varandra. Hon började bry sig. På ett argt sett. Och jag kunde bara ta det hon sa och jag lyssnade verkligen. Då sa hon att det är inte många som hon medvetet blir arg på utan bara för att hon bryr sig så mycket. Och jag tror det va de jag behövde. Någon som faktiskt blev förbannad på vad jag höll på med. Att jag inte ska låta dom jävlarna som förstört mig göra mer skada och att jag genom dom skadar mig själv ännu mer när det egentligen är dom som ska må dåligt och inte jag. Hon fick mig att inse många saker.
Men som jag sa. Resan kommer bli gigantiskt lång och den har bara börjat.
Sova kanske?
Nassi Nassi
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (0) Trackbacks ()
it's history baby
2011-05-21 @ 09:58:23
Och hur bra gick det på en skala??
Efter all medicin och ett antal försök att somna ringde jag avd kl02.00
Som tur va det en känning som svarade, va skönt att få prata, få höra hennes röst.
Somnade och vaknade fööör tidigt, men låg kvar ett tag!
Nu håller jag på att städa.
Kommer lite folk hit idag och i morgon.
Som INTE vet om vart jag varit och ni kan tänka er att min lägenhet ser ut som ett skithus.
De gånger jag varit hemma har jag bara i stort sett lämnat kläder och hämtat nya så tvättkorgenär överfull och blommorna har vissnat och det kommer bli pinsamt att visa upp mitt hem känns det som.
Min medicin lista fylls bara på känns det som och jag vet egentligen inte vad jag stoppar i mig.
Men jag litar på att det ska bli bra.
Men jag måste hämta medicin tisdag och fredagar, får inte ha för fler dagar och dom sa att det va tur att jag slapp att hämta varje dag. Så det får jag väl vara glad över antar jag.
Jag har inte betalat räkningar på hur länge som hälst och jag antar att det kommer komma påminnelse.Fan.
Det är jobbigt nu.
Men jag har gjort något denna gången som jag inte gjorde förra gången jag va inlaggd.
JAG HAR PRATAT.
Jaa, det är stort för mig. Och jag tror till och med dom blev chockade. hehe
Men en sak mår jag lite dåligt över, eller ja...
Förra gången jag va inlaggd kom det en ny ssk som gick bredvid mina sista dagar.
Så vi sa i stort sett bara hej! Men nu va hon i mitt vårdlag. Superbra och helt underbar. Jag pratade med henne och jag vet att hon är relativt ny inom psyk, bara jobbat innom de några månader och jag vet att hon tycker jobbet är ganska påfrestande, för hennes psyke. Men kanske inte så konstigt när man är ny. Och det va där jag gjorde tabben. Jag pratade med henne som vanligt, skönt och bra. Men sen sa jag en sak som jag får dåligt samvete för. Jag frågade henne hur gamal hennes älsta barn va 8år sa hon, jaa det va då allt började för mig, så gammal va jag första gången jag blev sexuellt utnyttjad.
Jag såg på henne att hon mådde dåligt över de, jag bad typ om ursäkt men jag skämms lite över att jag sa så, jag visste ju att hon inte varit med så länge i gemet!
Min mobil dog igår, batteriet tog slut.
Bara på ett par timmar har mina kompisar fått panik och trott att jag blivit inlaggd igen.
OjOjOj... det va inte min mening att skrämma upp dom. Shit va dom bryr sig!
Nähe... nu måste jag fortsätta städa. Annars kommer jag aldrig att bli klar!
Har fortfarande inte läst era bloggar där ute och jag ligger efter en hel del!
Men jag ska läsa så småningom.
gamal bild
Massa kramar!
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (1) Trackbacks ()
Money can't buy us happiness
2011-05-18 @ 16:39:25
I morgon blir jag utskriven.
Delade meningar.
AS SKÖNT att komma från avd MEN SKIT NERVÖST att ta sig från trygghetens väggar.
Men jag vet, jag vet att ju längre jag är där desto svårare blir det att ta sig ut till livet.
Jag har behandlingsenheten som stöttar upp mig när jag kommer ut.
Det ska bli bra!
DET SKA FAN TA MIG BLI BRA!
Vi alla förkänar att må bra, ha ett liv, fattiga som rika, snygga som fula, tjocka som smala!
Alla har ett värde.
Ni alla är så bra på era vis, det finns inga som ni. Glöm aldrig de!
Och tack till er som stöttar mig här, det betyder mer än vad ni tror!
Det blev en snabb uppdatering!
Tyvärr så blev det en vända till med den gula bilen och en natt med x-vak på medicin.
Det är inget liv.
Jag ska kämpa för livet, för friskheten.
Om jag så ska kämpa tills den sista bloddroppen.
MASSA MASSA KRAMAR
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (2) Trackbacks ()
Kämpar
2011-05-15 @ 14:36:12
Just nu har jag några timmars permis.
Jag måste bara skriva att jag kämpar, kämpar för livet.
Har hunnit åka ambulans 2gånger, legat på akuten, fått kol, legat på medicin, lyckats tjata mig från medicin till psyk kl 03.00 på natten för att jag va för jobbig ;) haha
Inget att skoja om egentligen.
För jag mår riktigt dåligt.
Jag har inte läst era bloggar på veckor bara så ni vet.
Ni är fina ni där ute
och till er... sluta inte kämpa!
För övrigt så är det dålig personal denna helgen.
Faktiskt så kanske jag blir utskriven i morgon, vå får se!
Stygnen från mina armar är tagna nu så dte är skönt!
Ta hand om er!
MASSA KRAMAR
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (3) Trackbacks ()
Permission
2011-05-06 @ 16:18:46
Jag är hemma nu. Dock bara mellan 13-18.
Ville åka redan på morgonen men va tvungen att stanna över lunch och komma tillbaka till kvällsfikat.
Jag mår inte så prima som ni kanske förstår och igår ville jag skriva ut mig,men slutade med att en jourläkare kom och satte A2 på mig. Men som tur va avskrevs den i dag vid lunch så jag fick A1.
Jag har fått två nya mediciner insatta. Inte Zoloften som va tänkt från början utan det har blivit Cymbalta och Nitrazepam. Blev höjning på Cymbaltan idag och visst känner jag av biverkningarna. Men jag ska stå ut, jag ska klara mig igenom dom.
Om allt går som det ska blir jag utskriven på Måndag.
Denna gången är faktiskt jobbigare än förra. Jag lovade mig själv att aldrig mer sätta min fot där.
Jag känner mig så misslyckad som människa, olycklig och värdelös.
Men vi får väl hålla tummarna för att medicinen ska förändra mitt sett att se på mig och behandla mig själv.
För jag har sakt de och säger det igen, detta håller inte.
Jag minns inte äns kvällen/natten jag kom in, jag minns inte morgonen, jag minns inte läkarsamtalet men insåg att min vänstra arm va sydd. Jag brukar inte skära mig på armarna. Det va länge sen. Men det blev som ett riktigt återfall.
Så schocken jag fick när jag steg innanför min dörr nu va inte rolig. Att välkommnas av ett hem fullt av blod, trasor papper och plåster.
Men en sak vet jag.
Jag är livrädd för att leva och dödsrädd för att dö
Och igen, om någon av er som läser har haft Cymbalta och Nitrazepam så får ni gärna lägga en kommentar om hur ni tyckte att det funkade för er!
Jag vet inte när jag återkommer.
Många tusen kramar till alla ni där ute
/Minna
Permalink Psykiatrin Kommentarer (2) Trackbacks ()
HELVETE!
2011-05-02 @ 01:13:29
ÅÅÅÅ satans.... jävla....
Önska mig lycka till!
PLEEECE
/Minna
Permalink Dagens Kommentarer (3) Trackbacks ()
Det ska bli ett sant nöje att döda dig!
2011-05-01 @ 21:45:44
Som ni vet kollar jag nästan aldrig på TV.
Men nu kände att jag ville se på Det blir bättre och se om det verkligen kan bli bättre, om det stämmer!
Att Magdalena Graaf är en stark person kan jag inte förneka, för det är hon.
Jag vet inte alls hur jag skulle reagera i ennes situation. Men jag har egna erfarenheter från både fysiskt och psykiskt våld och jag kan tala om att jag är inte alls lika stark som hon. Allt kanske hade blivit så mycket bättre om jag bara hade vågat, men nu känns allt försent.
Det ska bli ett sant nöje att döda dig va inte ett citat jag fått utan det Magdalena fick,
det citat jag fått och aldrig kommer glömma är -Jag dödar dig om du berättar, eller
-Om du gör motstånd eller skriker kommer du få mycket ondare.
Men Magdalena va stark, hon är stark!
Men det är inte jag!
/Minna
Permalink Det förflutna Kommentarer (0) Trackbacks ()
At my place
2011-05-01 @ 03:03:18
Så underbart att va hemma.
Men kan inte sova...
Frågan är vad det beror på...
Alkohol, övertrött, tankar?
Vilket fall så va kvällen händelserik och jag kan medela att det kanske luktar rök genom dataskärmen.
SÅÅ MYCKET RÖK LUKAR JAG!
HAHA... men man kan nästan säga att jag stod i elden, va ju svinkallt ute, ändå hade jag sjuukt mycket kläder på mig.
Men jag ska i alla fall gå och lyssna på lite musik i min Ipod nu,
i SÄNGEN och hoppas på att somna innom närmaste timmen!
Vill känna mig utvilad i mon.
Sa jag att jag ska på bedömningssamtal på onsdag?
NERVÖS!
Men saker kan ändras tills dess!
NattiNatti