stolenmoments

Inte sant.

2011-03-11 @ 07:56:10

Dom förföljer mig.

Jag ser dom överallt, träffar dom både här och där, det tar aldrig slut.
Jag pratar om personal på psyket.
Jag vet att jag kommer stöta på folk, ja det är jag medveten om.
Men detta är tredje dagen på rad, och en person har jag sett, pratat med 2gånger varje dag, alltså sakt hej och kanske bytt ett par ord om ingenting. Så ingen fattar.
Men visst är det sjuuukt. Sån otur jag har. Började till och med skaka och min kompis fick lixom lugna mig.
Fick bara panik över alla tankar som kommer upp när jag ser personal så.
Dom vet så mycket om mig, mina tankar, skador m.m ja dom vet så mycket mer än alla andra.
Jag kan inte riktigt släppa de än.

Ja det är jobbigt.
Förhoppningsvis träffar jag ingen idag.
Men det är tydligen inte omöjligt :S

Hoppas ni får en bra dag :)

/Minna

Permalink Dagens Kommentarer (1) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: gryningsljus

Jag känner igen det där med att träffa psykpersonal ÖVERALLT. Dock är det inte så jobbigt för mig eftersom alla vet att jag varit inlagd under lååånga perioder, men man får ändå lite ångest av att bli påmind om avdelningen och ångesten. Min kontaktperson kom fram till mig en gång på stan och gav mig en kram och pratade en stund sedan när hon skulle gå gav hon mig ännu en kram och så utbrister hon: -Jag hoppas att vi aldrig ses mer! Suck! Hon menade maturligtvis att hon hoppades att jag aldrig mer skulle bli inlagd men hur lät det för alla som stod runtomkring och inte visste något?!!?! Pucko, hon är inte den vassaste kniven i lådan om man säger så, haha.

Ha en bra fredag!!!

2011-03-11 @ 08:58:25
URL: http://anorexivardag.blogspot.com


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback