stolenmoments

Går vidare

2011-04-05 @ 18:28:30

Dystert vs muntert

Dagen har varit både upp och ner.
Jag är fortfarande tagen över helgen och biverkningarna gör sig påminda.

Jag har varit på bibblan men fick inte alls mycket gjort där pga att det alltid är så mycket folk som vill prata. Jag är där för att få något gjort och så sabbar folk de genom att prata med mig. Och jag är inte direkt bra på att säga, ursäkta kan du gå här ifrån nu...
Så det blev bara ett par timmar där sen va huvudet helt slut.

Jag åkte till b-enheten för att hämta medicin. Egentligen skulle jag inte va där för ens på fredag, för det är då vi ska göra schemat för behandlingen framöver. Så fredag skulle varit startdatumet och även då jag skulle hämtat medicin.
Men eftersom jag inte hade någon kvar fick jag hämta ny.
L tog emot mig. Hon hade redan delat när jag kom. Jag kollade på henne och då sa hon, jag har redan pratat med läkaren så jag vet vad som hänt. På ett sett kändes det bra och på ett sett dåligt. Jag hade kanske velat förklara själv. Men nu blev det inte så. Vi pratar om allt på fredag sa hon. Det är långt tills på fredag. Jag sa inget mer. Men jag behövde egentligen bara kolla på henne så sa hon, jag finns här för dig. Bara ring om det är något.
Jag kanske aldrig skulle ringa henne eftersom vi inte direkt känner varandra än men vetskapen om att hon finns där är skönt. Och nu har jag en anledning till att kämpa tills på fredag.

Förövrigt så är det lite smått kaos i hjärnan just nu.

Det va många dagar sen hets men det har bytts ut mot i stort sett ingenting. Men idag blev det bara för mycket och snart är hela kylskåpet tomt känns det som.

Jag känner att jag kommer med extremt dystra och tråkiga inlägg om mitt tråkiga och dystra liv just nu. Det är inget att ha.

Men jag försöker att muntra upp mig själv här och nu med att min hund gjorde min dag och att jag verkligen enser hur mycket jag älskar mina djur. Kanske kommer det ett kattinlägg snart, kanske iväll? Eftersom jag har 3st kanske det blir en åt gången. Hihi... muntra upp mig själv lite :*)

 

/Minna

Permalink Psykiatrin Kommentarer (3) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: gryningsljus

Nu är det inte långt till fredag. Jag känner igen det med tidsperspektivet du har nu. Jag var så för ett par år sedan. När någon sa att det är "bara" två dagar dit så var det en oscean av tid som jag inte kunde förstå hur jag skulle klara av att genomleva. Den tid som för andra kändes kort var för mig en hel evighet. Men nu har det ändrat sig. Veckorna flyger förbi trots att jag inte gör någonting känns det som.

Det var bra av L att stötta och säga att hon finns där. Även om du inte klarar att ringa än så kanske du kommer kunna göra det så småningom. Ett tips är att fråga om du kan få hennes mailadress. Ofta är det lättare att skicka iväg ett mail än att slå telefonnummret. Med mail kan man ju inte få respons med en gång, det kanske tar flera dagar att få svar om det skulle råka vara fredag eftermiddag (antar att hon inte jobbar på helgerna?) Men du kan iaf få ur dig allt och slippa hålla det inombords. Låta någon annan ta över genom att klicka på sänd-knappen.

Ser fram emot katt-inläggen!

Kram!!!

2011-04-06 @ 08:43:06
URL: http://anorexivardag.blogspot.com

Postat av: Livi

Har du skärt dig så djupt att du behövt sy? Och va gjorde du då? Åkte du till sjukhuset! Sa du till din mamma? Va gjorde du då?

2011-06-18 @ 19:39:13

Postat av: Livi

Har du skärt dig så djupt att du behövt sy? Och va gjorde du då? Åkte du till sjukhuset! Sa du till din mamma? Va gjorde du då?

2011-06-18 @ 19:40:19


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback