stolenmoments

Tiden läker inga sår.

2010-09-24 @ 21:50:02

Det man gör är att skjuta fram sina problem,
tills en en tid då allt kommer upp igen
.

Jag tänkte fortsätta lite med min historia. Men går nog ganska försiktigt fram och kanske inte skriver med riktigt allt, de kan bli för jobbigt. Det finns fortfarande saker ingen vet. Saker jag knappt vågar tänka på.


D
et blev i alla fall bestämt att jag skulle vara hos pappa varannan helg och bo hos mamma i veckorna. Jag skulle va hos pappa när mamma va tvungen att åka bort eller annat.
Som liten sov jag alltid i samma säng som mamma eller i mellan mamma och pappa när han va hemma. Men nu skulle jag helt plötsligt sova ensam i mitt mörka rum ute på landet. Pappa tyckte jag skulle de. Jag va rädd och tyckte inte om det alls. Pappa hittade sig snabbt en ny tjej. En tjej som vi hade vetat vem hon va sen hon va 18år. Hon va inte snäll mot mig. Jag förstog aldrig varför. Jag hade inte gjort henne något ont.

Tiden gick och pappa blev konstigare och konstigare. Min pappa har ett fysiskt slitsamt jobb och därför lite krämper här och var. Han är inte pur ung längre och de va han inte då heller. Mycket starka mediciner i kombination med alkohol. JA, ni hör ju. Det kan aldrig sluta bra.

Detta fick jag va med om många av mina helger. Alkohol, droger och festande.
Det kom att bli många jobbiga nätter där och anledningen till att jag är anonym i min blogg beror på att om jag skulle skriva vissa saker skulle många i vårt avlånga land veta vem jag och min pappa är. Min pappa är nämligen "känd". Känd inom sitt yrke. Om något händer honom, vipps så står det i blaskan dagen efter. INTE KUL.
Jag hoppas ni förstår. Fortsättning följer...

Fear

/Minna

Permalink Det förflutna Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback