stolenmoments

The Hardest Part

2010-10-12 @ 15:31:12

I dont want to be lonley...

Mötet gick okej, eller allt är ju rellativt. Fick panik några gånger då hon verkligen höll på att ta sig innanför skinnet. Det är läskigt det här.
Både hon och jag märker hur ensam jag varit i all denna skiten. Har inte riktigt tänkt på det innan. Jag har inga syskon, ingen mamma eller annan anhörig som vet. Jag berättade nyligen endel för mina bästa vänner. Reaktionen va hämsk och jag har därför bestämt mig för att de får räcka med den infon för en tid. Dom blev helt förstörda och kände lite skulld över att dom inte märkt något. Men hur tusan skulle dom gjort de, jag har alltid varit tyst som en mus.

Men det är skönt att jag berättat att jag går och pratar med en i alla fall, så jag slipper ljuga om mina små "möten". Hatar att ljuga för mina älskade vänner. Att dom orkar med mig är ett under, men tydligen har min lilla mur lyckats visa upp den bra sidan av mig. Jag, det finns faktist en sida av mig som ständigt är glad och ibland överpossitiv. Folket i min förra klass kallade mig ofta för klassens clown då jag alltid lyckades säga fel saker vid fel tilfällen. hehe. Jag va ganska omtyckt av både elever och lärare.
Men tänk va mycket ingen visste om mig. Sjukt egentligen.



Jag har sån sjuk träningsvärk idag. Kan knappt sätta mig på en stol, HAHA... ILLA!

Nähe, nu skulle nog en kopp kaffe göra susen! Hoppas jag klarar mig från den värsta ångesten idag i alla fall.

Många kramar /Minna

Permalink Psykiatrin Kommentarer (1) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Ellie

Man har alltid någonting positivt i sitt liv. Jag tror det handlar om vad man väljer att lyfta fram och göra åt problemet/problemen. Tyvärr vet nog många inte vad som behövs göras och vart man ska börja.

2010-10-12 @ 20:18:00
URL: http://theblogmadeforyou.blogg.se/


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback